Jesper Juul gästar Babel

Såg ni Jesper Juul tala barnlitteratur i Babel? Han fick granska Astrid Lindgrens Emil, Pija Lindenbaums Gittan och Gunilla Bergströms Alfons Åberg. Jespers råd till Emils pappa var att tänka till och acceptera Emil för den han är. Allt detta bråkande leder ingen vart. Gittan gilllar inte semester på Mallorca just för att hon förväntas att gilla det. Hade man istället sagt till Gittan att det skulle bli roligt att se vad hon tycker om resan om tre veckor och inte krävt något av henne så kanske Gittan tyckt annorlunda. Vad det gäller Alfons Åbergs pappa så tycker Jepser Juul att han är precis så där som alla pappor borde vara . Inte anstränga sig för att vara så himla bra förälder utan vara sig själv med alla fel och brister men också med ett stort engagemang för barnet.

Slutklämmen av Jesper Juul var att konsten betyder så mycket mer för barnet och boken än vad pedagogik och sensmoral och att Alfonsböckerna har denna konstnärlighet över sig och är inte undervisande eller uppläxande. Se programmet nedan. Jesper Juul kommer en halvtimme in i programmet ungefär.

Här kan ni se Babel

Skratta lagom! sa pappa Åberg av Gunilla Bergström

Skratta lagom! sa pappa Åberg är en ny bok släppt nu i september. På baksidan kan man se en stämpel där det står ”Stor-Alfons för de lite större” men läsaren får ingen förklaring vad det betyder mer än att tolka märket. På Alfons hemsida kan vi läsa:

Lill-Alfons och Stor-Alfons
På senare år har Alfons böckerna börjat märkas med Lill-Alfons och Stor-Alfons då berättelserna vänder sig till lite olika åldrar.
Märkningen sitter på baksidan av böckerna och Lill-Alfons vänder sig till barn i åldrarna 2-4 år medans Stor-Alfons är lämpliga från 4 till 5 år och uppåt.”

I denna Alfonsbok har Pappa Åberg huvudrollen. Han är den som kommer att lösa ett rätt vardagligt, men ändå väldigt klurigt problem. Alfons och Milla bygger upp en hel värld som ska bli som stjärnornas krig, fast på riddartiden. De har stora förhoppningar om att storkusinerna kommer att vilja leka med bygget och Alfons och Milla lägger hela sin själ i detta. Storkusinerna kommer på besök och inget går som Alfons tänkt. Istället river storkusinerna hela bygget och en stor, livlig och ilsk fajt tar vid. Pappa Åberg som sett och hört allt kommer för att utfärda bestraffningar till den som gjort sig förtjänt av en sådan. Här blir det nu lite klurigt för vi ska nu förstå Pappa Åbergs klurighet och hur han tänker. Han iscensätter ett fysiskt straff av Alfons och Milla, kusinerna hör fnissande på när de tror att småbarnen får stryk. Pappa Åberg öppnar dörren och hotar storkusinerna med samma straff. De kommer undan stryket men får städa upp rummet efter sig. Till slut så får de veta av Alfons och Milla att Pappa Åberg hade klappat i händerna och Alfons och Milla hade spelat teater, ingen fick något stryk.
Boken gör mig förvirrad. Jag förstår att Pappa Åberg har gjort en sådan där klurig vuxengrej där han medvetet manipulerat barnen och att han sedan tror att de på så vis förstår något som de aldrig annars skulle förstått.

Att det är dumt att inte lyssna på varandra?

Att det är dumt att förstöra det andra byggt?

Att det är dumt att skratta åt andras olycka?

Ja, jag vet faktiskt inte riktigt vad de skulle lära sig av detta. Jag tror däremot att det är ett vanligt grepp av vuxna att göra sådana här ”grepp” och lika vanligt att ungarna faktiskt inte förstår alls, inte annat än att de blivit lurade. Den vuxna känner sig förmodligen nöjd med sitt ”grepp” och barnet helt förvirrat. Jag tror nämligen inte alls att storkusinerna förstod vad som hände. Kanske satte de sig alla och drack saft och kakor på bästa Alfonsvis och pratade igenom allt som hänt? Kanske berättade Pappa Åberg hur han hade tänkt och vilka poänger han ville visa med det. Men det finns i alla fall inte med i boken. När mitt barn var 4 år så hade han uppfattat hotet om stryk, och att pappan slog i händerna och barnen skrek. Han hade inte förstått pappans poäng. Nu är han åtta år och han undrade varför Pappan skulle vilja göra så. Var det inte lite roligt och klurigt av pappa Åberg att göra så? frågar jag. Nej, svarar han.
Jag vill istället rekommendera ”Godnatt Alfons Åberg” när ni ska läsa Alfons. Den är underbar och det är Alfons som manipulerar pappa Åberg, det ligger mer charm i det tycker jag.

 

Finns på Adlibris och Bokus